.

Hej! Det min kropp skriker efter nu är sömn! Kändes som klockan var 3 eller något men den va bara lite efter elva när jag tittade på klockan för ett tag sedan.. Det jag gör just nu är att jobba och jag känner mig som en robbot där runtinerna ser ut såhär; kommer hem duschar, varvar ner i några timmar, äter något, går och lägger, går upp tidigt, hatar mitt liv från sängen till köket då jag inte riktigt har vaknat än (och tycker 9 är för tiiidigt att behöva gå upp), går iväg till jobbet, jobbar, kommer hem.. ja ni hajjar. Att dessutom jobba stängning, komma hem runt 1 på natten och sedan börja jobba klockan 10 och sedan jobba i nio timmar dagen efter gör att hela jag känner mig helt slut just nu. Men vafan man dör ju inte, "det som inte dödar härdar", och nu känns mitt 5-timmarspass imorgon som väärldens kortaste pass just därför att de tidigare dagarna sett något längre ut. Men vad gör det när man har trevliga arbetskollegor som tar emot en när man kommer till jobbet? MEN jag vill ju hinna träffa mina komipsar utanför jobbet någon gång också. Med tanke på att jag var sjuk ca en hel vecka efter Roskilde har jag nästan bara legat hemma och haft feber och inte kunnat gjort ett skit, också lite jobb på det har gjort att jag nästan inte haft någon tid över.. Men när man kommer in i "jobbrutinerna" känns det som det enda naturliga och en ledig dag blir guldvärt! I annat fall ligger man hemma och degar och gör samma saker och utan att man hunnit tänka har det gått en vecka då man inte gjort något alls! Jag älskar ledighet men för att jag ska kunna uppskatta den och slippa få ångest gillar jag att ha rutiner och vara aktiv, först DÅ kan jag njuta av en välförtjänt ledig dag/helg/vecka eller vad det nu kan vara..

Nu står mina ögon i kors över tangentbordet så jag fort uppdatera imorgon (lovar) när jag kommer hem från jobbet! Nu ska jag äta upp jordgubbar och mjölken som står brevid mig här. Hejdå o godnatt